... i vilken vår hjältinna har höstkänslor

Igårkväll när jag kom ut på skolgården i den mörka augustikvällen, efter föräldramötet, kände jag det; nu är hösten här. Visserligen har det varit höstdoft i luften några dagar och visserligen var det frost på gräsmattan på bakgården i onsdags morse, men det jag kände igår var något annat. Något mer definitivt och mycket fint. Jag älskar ju hösten! Nu tar jag långa promenader vid sidan av träningen, bara för den underbara känslan av att andas klar, krispig luft eller känna doften av skogsväta efter de stilla regnen. Jag har tagit fram min stora, mörkröda schal som jag fick av Sheila, brorsans sambo, och som hon köpt åt mig i Bangladesh. Sammetskavajen fick duga de första kalla mornarna, men sedan åkte min tunna svarta (fleecefodrade) parkas fram, istället. Den kom väl till pass igår när hela skolan hade friluftsdag och sjuorna inledde med brännbollsturnering på ängen utanför simhallen. Turneringen tog två timmar och jag lovar att man hinner frysa väldigt mycket när man står stilla i nordanvinden och räknar poäng och ser till att inte "tuffa gänget" smiter sin väg...

Efter turneringen serverades det skollunch i det fria. Het pastasoppa och berg av mackor. 7D blev inte glada då soppan var slut när det var deras tur att äta och hämtningen av ny tog nästan en halvtimme. Fy skäms, Sodhexo! Nåväl - till slut fanns det mat till alla och när den var uppäten spelades det kubb, minigolf, beachvolley och stojades i största allmänhet och sista passet för dagen innebar ett val mellan att bada, bubbla och basta i simhallen eller ta en halvmilapromenad i det ganska fina - om än blåsiga - vädret. Ett ganska stort antal valde promenaden så jag tog dem med mig och avverkade rundan (min gamla, vanliga ju, men åt motsatt håll) i tämligen rask takt. Ett par andra lärare gick sist och såg till att inte eftersläntrarna gick vilse.

När friluftsdagen var avklarad fick eleverna gå hem, men eftersom jag är med i Fenixgruppen (som ordnar t ex film- och festkvällar för personalen) så fortsatte arbetsdagen under ganska avspända former på Konditori Fenix (därav namnet på arbetsgruppen) där vi bestämde att vi dels ska köra After Work en gång i månaden, dels ska ha en anspråkslös kväll med lite bilder från en kollegas Kinaresa samt en stor Höstfest på [troligen] spanskt tema, under höstlovet (då ju eleverna är lediga, men vi har tre kompetensutvecklingsdagar att genomleva).

Efter mötet ilade jag hem, städade badrummet, dammsög och dammtorkade och tog en välbehövlig dusch innan det var dags för nästa drabbning; föräldramötet med mammor, pappor och andra vårdnadshavare till alla våra nya sjuor. Efter en gemensam genomgång tågade vi iväg med våra respektive klasser till olika klassrum där vi bekantade oss lite och gick igenom en del info. Det kändes faktiskt en smula nervöst och jag noterade nogsamt att det minsann inte bara var jag som valt min klädsel med lite extra omsorg och lagt någon extra minut på utseendet även i övrigt. Because first impressions last, typ. Föräldrarna i klassen verkar dock rätt vettiga och det ska nog bli ett bra samarbete med dem, de närmaste tre åren. Tror jag. Och hoppas...

Eftermiddagen har tillbringats i Växjö, mestadels strosandes i butiker (kläd-, musik- och skivdito) samt intagandes en god fika på Wayne's. Jag har några "måste-stopp" när jag är i Växjö; Lagerhaus, Indiska och Panduro. På Lagerhaus hittar jag alltid små fräcka och roliga hushållsprylar, på Indiska köper jag rökelse, massageoljor och lite etnoprylar, samt en och annan tröja. Idag blev det ett par svarta fingervantar, dock.

Panduro gör mig mest bara svårartat frustrerad eftersom jag travar in där - varje gång - med övertygelsen om att idag ska jag hitta jätteroliga och fina pyssel och sedan går jag ändå där och mest bara glor och hittar egentligen inget alls att köpa. Dock hittade jag idag ett par fina karpar av emaljerad metall och eftersom jag hade en tom läderrem med lås härhemma så kom jag på att jag skulle kunna hänga en liten vacker firre i den.













(Suddig karp)
Så där blev det i alla fall ett litet köp. Och på Life köpte jag en sorts massagekula som känns superskön för bl a låren där jag fortfarande har väldigt dålig cirkulation, efter senaste operationen. De ser fina ut, men under "ytan" killar det och firrar hela tiden och jag hoppas att en daglig rejäl massageomgång ska hjälpa upp det hela. På Stadium köpte jag en skön träningströja, en snygg Nikevattenflaska och en Casall massageboll med piggar på. Jag hade en förut, som jag tror försvann i flytten. Underbart att - som nu - ha under fotsulorna och leka med när jag sitter och skriver!

Helgen som ligger framför mig ska vara lugn och obokad. Vi har dels bytt tvättid till måndagar och dels fixade jag (hmm...) veckostädningen igår eftermiddag, så det finns inga som helst måsten. Mår jag bättre imorgon ska jag träna och i övrigt är min enda plan att dels läsa ut Stieg Larssons Luftslottet som sprängdes och dels skriva några snailmails. Matilda fyller 25 på söndag och jag har skickat henne ett fint kort, och ska givetvis ringa henne och gratta, men presenterna ligger härhemma och väntar på att hon ska komma och hälsa på om 2-3 veckor. Mina föräldrar ska dock få ett brev (i linje med det jag lovade mig själv, efter att vi träffades i slutet av juli) och ett par andra viktiga personer, likaså. Kärleken jobbar över imorgon och så har han nog rep på söndag också. Själv ska jag - som sagt - mestadels bara lata mig, big time.

Det blir en skön kontrast till förra helgen då vi åkte till Stockholm, en toksnabb repa. Hazy/Dizzy hade spelning på Harry B James och i ett svagt ögonblick lovade jag att följa med och vara chaufför på hemvägen. Så vi åkte upp på lördagen,












(Vafaaan... Funkar inte lyset??? Ricke & Conny muttrar)
kom fram ganska sent på eftermiddagen, sådär så att vi - förutom råddande etc - bara hann gå en sväng i Kungsan och ta en öl/fika där medan den där ruggigt otäckedär äckliga ungen Benjamin Wahlgren uppträdde i något SR-jippo lite längre bort.












(Det tuffa livet "backstage"...












... är inte alltid så tufft.)
Efter giget körde jag hela vägen hem i ett sträck - bortsett från sträckan Linköping-Eksjö som en av killarna körde. Vi var hemma i Emmaboda vid nio på söndagsmorgonen så mesta delen av söndagen tillbringades sovandes i sängen. På eftermiddagen tog vi oss dock samman och gick en skön långpromenad.

Men... hösten alltså... Denna underbara tid av ihopsamlande, återgång till rutiner och ordning och alla dessa nya föresatser! Nu, när de första två kaotiska veckorna är avklarade, känns jobbet bara roligt om än ganska påfrestande. Planeringen börjar fungera och jag hinner och orkar tänka på annat. Jag gör mina kvällar och helger heliga; allt jobb sköts på arbetstid och på skolan - hemma gör jag helt andra saker (undantag: om föräldrar och/eller elever ringer). Jag tränar varje dag. Dels powerwalking och dels gym (2 eftermiddagar/vecka). Jag har anmält mig till en nybörjarkurs i poweryoga som börjar på torsdag. Tyvärr är jag på lägerskola med 7D, då, men instruktören försäkrade mig att det är helt lugnt; jag kommer ikapp direkt nästa gång. (Ska bli "intressant" att se vad Kärlekens f d sambo tycker om det - antagligen tror hon jag gör det för att jävlas...)

Och kören har börjat med repetitionerna igen. Varannan onsdag är det som gäller. Hade jag inte varit "tvungen" att åka till Stockholm i helgen som gick hade jag dessutom fått vara med på en konsert. En nybyggd bro ut till en historiskt mycket viktig holme (Rostocka Holme) skulle invigas och vi hade övat in en hel hög med medeltida sånger som skulle framföras i tidsenliga dräkter, utlånade av Kalmar Länsmuseum. Det evenemanget missade jag dock, tyvärr. Men det går väl fler tåg. Inte för att Cyndee Peters är någon av mina favvisar, men en körkonsert tillsammans med henne vore nog en rolig erfarenhet och det är inte omöjligt att det blir av om ett par månader!

Förutom träning och körsång försöker jag läsa mer än jag gjorde förra läsåret och så är det ju då min föresats att skriva snailmails. En liten "mission" jag har hittat på. Det skickas - och fås! - alldeles för få Riktiga Brev. Så det ska jag ägna min höst åt; att skriva och skicka snailmails till barn, släkt och goda vänner. Vill, eller orkar, de inte skriva tillbaka så fine, det gör inget. Jag tycker ju det är KUL att skriva i alla fall!

Nu har mörkret sänkt sig över byn och härhemma lyser värmeljus i alla rum och jagar bort det där lite råkalla som eftermiddagens regn förde med sig. Dags att sova.