onsdag, oktober 10, 2007
... i vilken vår hjältinna hinner med
Idag har jag haft en synnerligen effektiv dag på jobbet! Det känns bra! Jag har hunnit rätta en massa diagnosprov, har hunnit ha bra samtal (jobbrelaterat, privat och sanslöst roligt) har sorterat, kopierat elevarbeten för "portfolion", har skrivit "skriftlig information" om samtliga mina nior. Informationen skrivs in i en databas (PODB) och sedan kan respektive mentorer sammanställa alla undervisande lärares kommentarer och synpunkter inför utvecklingssamtalen, som nu är i faggorna. När jag satt där och skrev insåg jag att jag verkligen är tokförtjust i den där nian jag undervisar i religion. De är högljudda och bullriga och pratar alldeles för mycket om allt utom det de egentligen ska prata om men vi har lektioner fulla av energi, av diskussioner om högt och lågt, vi har roligt och på något förunderligt sätt sker dessutom inlärning! Jag blir ledsen när jag tänker på att jag bara ska ha dem den här terminen (även om 2-3 lysande stjärnor kommer att lysa upp mina dagar på Svengen även under våren). Vi som just har kommit igång - vi skulle kunna uträtta stordåd tillsammans om vi fick hålla på en termin till.
Efter jobbet gick jag till byns drop-infrisör och fick mitt trötta, slitna hår åtgärdat. Topparna var slitna och trista och fast hon tog en rejäl bit så ser håret nästan längre ut, och framförallt känns det så mycket bättre! Jag avgav ett löfte att jag skulle komma tillbaka inom 6-8 veckor - vem vet, kanske kommer jag att hålla det, rentav? Annars får det gå alldeles för bedrövligt lång tid mellan klippningarna av ingen särskild anledning alls.
När jag var klar och lite sådär friss-fluffig i håret (jag lyckades släta ut det direkt...) gick jag över till affären och köpte hem lite förnödenheter i form av kaffe (Blue Java), keso mini och satsumas. Och så kom jag på att jag hade en avi i väskan så jag gick tillbaka in i affären och löste ut ett paket från en liten indisk krämare. Paketet innehöll en DVD med tecknade avsnitt ur Mahabharata och två avlånga, små vackra tavlor med Krishna och Radha och Ghopis i en lite naivistisk stil som är typisk för Orissa (en provins i östra Indien).
(Krishna och Radha)
I paketet låg också en liten statyett av Sarasvati. Jag hade faktiskt köpt en statyett av Lakshmi (det är bara en månad kvar till Diwali!) men orka byta en grej från Indien. Frakten kostar mer än grejen, ju.
Och hon är vacker!
Väl hemma bestämde jag mig för att inte gå ut och gå - jag har sovit fullständigt uselt inatt och har varit frusen hela dagen. Så istället lagade jag mig en liten tallrik med kronärtskockshjärtan, bröd, tomater, keso och rökt skinka och slog mig ner med det, Lars Winnerbäck och lite läsning.
Nu ska jag hinna med två saker till innan jag lägger mig; dels ska jag se en film om betyg och bedömning som vi ska diskutera på morgonmötet imorgon bitti och dessutom komma på kluriga frågor kring till ett seminarium senare i höst. Och dels ska jag hinna ta mig ett bad. Ett varmt, skummigt bad i ett badrum enbart upplyst av några värmeljus. Kanske blir det Transsiberian Orchestra på stereon...
Och kanske, kanske blir det en snabbsväng på msn (har redan hunnit ett samtal där med Lillmysen som nu börjat nedräkningen inför julen som han ser fram emot att tillbringa här!) och Facebook så jag kan prata lite med mina barn utan att ruinera mig. Men med Lakshmi som övervakare av mitt hushåll är jag inte orolig. Och så har jag ju plötsligen blivit med Sarasvati, också. En händelse som ser ut som en tanke om man betänker att den temperamentsfulla Sarasvati är vältalandets, de sköna konsternas och undervisningens gudinna och har sina flesta anhängare bland människor som arbetar med lärande. Hon anses också vara en konkurrent till Lakshmi och finner sig inte i att man enbart dyrkar henne; då tar hon tillbaka alla sina sköna gåvor...
(Lakshmi)
Etiketter:
barn,
frisyr,
Indien,
jobbet,
middagsmat,
musik,
religion,
Winnerbäck
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
har du kollat på mina kylskåpsmagneter ännu?
strax måste du kolla igen, tror du känner igen ena bilden. jag tog den INTE från dig, det är det som är roligt!
Skicka en kommentar