... i vilken vår hjältinna har slagit klackarna i taket

(Tempus Fugit fick följa med ut igår. Jag tycker att bilden inte gör armbandet rättvisa, men det är svårt att plåta sin ena hand och försöka balansera en tung kamera med bara den andra handen... )

Det var roligt igår! När jag väl hade beslutat mig för vad jag skulle ha på mig (och våndan var väl värt det hela eftersom jag kände mig både fin och bekväm) och fiffat och moffat mig åkte jag in mot stan. Vid Medis träffade jag Lena och så tog vi sällskap till Bishop's Arms där redan Peter, Anna, Robban, Georg (och deras bror som jag tyvärr tappat namnet på) satt och hade det trevligt. Senare anslöt även en Kricke (som kan ha hetat Christian) och en Peter till. Det fina med Bishop's Arms - bortsett från brett sortiment, trevlig personal och mysig inredning - är att de medvetet håller ner musiken på en pratvänlig nivå. Det är gott att slippa sitta och gissa sig till vad folk säger, eller själv skrika sig hes - till ingen nytta.

Frampå nattkröken gick vi vidare till Jolly Roger och då blev det såklart som det brukar; hela gänget splittrades upp. Själv visste jag ju att där skulle vara några jag gärna ville träffa. Sådana som jag ser alldeles för sällan, eftersom de - eller om det är jag? - bor helt åt skogen. Så jag gled bara bort i vimlet och lyckades hitta både de jag sökte och ett par till som jag inte visste skulle vara där. Det blev många kramar och glada ögon och till och med en del roligt och vettigt och bra prat, trots att JR inte har samma ljudnivåpolicy som Bishop's. Vid halvtre kände jag att det fick räcka för min del och drog hemåt. Hade fint flyt så att bussen stod och väntade när jag gick av tunnelbanan. När det är på det viset tar det inte ens en halvtimme att ta mig hem från söder.

Jag vaknade av en hemsk mardröm. Jag och någon mer, som jag inte minns vem det var, hade fått en helvild klass och i någon form av tumult skulle jag ha hållit en elev så hårt i handlederna att han fick blåmärken och det blev utredning där både min nuvarande och mina tidigare rektorer var med och fast jag visste att jag verkligen inte gjort det så sa alla att de minsann sett mig göra det och det var ett enda jävla kaos och jag var helt förstörd. Inte kul att vakna i det tillståndet... Magont De Luxe och huvudvärk dessutom. Å andra sidan har jag ju haft ont i huvudet varenda morgon den här veckan.

Nu har jag varit vaken ett litet tag, hunnit äta lite smaskig frukost och dricka ett par muggar kaffe. Msn:at med yngsta syrran Malin och skrivit ett mail till en god vän. Bläddrat lite i DN (Alltså... vad tänkte norrmännen på - och med - när de bestämde sig för att ge Obama... fredspriset? Vavava? Vad har han uträttat so far? Han är president för ett land som fortfarande klampar omkring i Irak, krigar i Afghanistan, håller Guantanamo öppet, har skumma vapenlagar och ett eländigt sjukvårdssystem - to mention a few...) och sakta kommit till medvetande. När jag piggat till mig lite till ska jag ta en dusch, klä mig och helt käckt slakta min sparhund och gå ner till affären och växla in alla mynten. Sedan ska jag åka till Kista och gå på sy- och pysselmässa. Jag tänker att jag nog träffar nästangrannen och hennes dotter där, så jag får lite fikasällskap.

Det är en fin dag. Ingen blåst och sol från molnfri himmel. Kameran får följa med mig!

Stay tuned, me lovely ones.

... i vilken vår hjältinna gaskat upp sig

En liten undsättningsexpedition i form av en nästangranne gjorde min dag! Skönt och roligt att dricka kaffe och prata. Hon hade med sig en liten sak som jag lägger upp här senare idag. I gengäld gav jag henne den plommonfärgade sjalen jag stickade häromdagen, och den lila panterförsedda baskern att vidarebefordra till ena dottern (hennes). Jag fick se lite hur en annan sorts, betydligt pilligare, pyssel går till.

I eftermiddag har jag färdigställt en sjal till, i annan virkteknik än de vanliga. Jag tänkte inte att den skulle bli så här, men med tanke på vem som ska får den så växte det fram något glassigt och fint. Garn: silke/alpacka och ren alpacka. Det är favoritgarner! Mjuka, härliga och värmande. Av garnet som ligger bredvid (Drops Eskimo, i ren mjuk ull) ska det få bli en matchande huvudbonad. Jag vet inte än om det ska bli en basker eller en luva.




















Jag noterar att det går upp en remake av gamla Fame på biograferna. Oh, well... Jag har svårt att tänka mig att den nya spöar den gamla och det har tydligen recensenterna också.



























"... But fame costs... and right here is where you start paying... in sweat..."

... i vilken vår hjältinna fått ta det kallt

Det här var första morgonen på den här sidan midsommar som det var kallt att vänta på bussen, kallt på tunnelbanan och åtminstone inte varmt här på jobbet. Höst. På gott och ont. Allramest på gott, i min bok!

Jag ska värma mig med en stor mugg nybryggt kaffe nu. Bläddra i DN, som jag tog med mig. Fundera över vilka elever som kan tänkas dyka upp idag och vad vi ska jobba med under förmiddagen.

Håll er varma, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna hade fel

Det blev inte alls en sån dag. Åtminstone inte så här långt. Tvärtom har jag varit alert som sören. Morgonmötet gick bra och sedan har jag hunnit jobba väldigt mycket och bra med de av eleverna som varit här. Man får arbeta med lock och lämpor. En kille jobbar helt fantastiskt bra - så länge han får nackmassage. En tjej började sträckläsa en ungdomsroman på engelska och en annan blev uppriktigt glad när jag visade hur man kan lära sig massor av nya ord flinkt och enkelt mha ordkort. Framsteg har skett, bra samtal har hållits och en viss planering för framtiden har gjorts. Jag tror mina elever är lika glada som jag! Minst!

På lunchen sprang jag inom en smyckebutik för att köpa nya piercingsmycken till näsan, eftersom jag lyckades rycka ur det sista igår, när jag stod i kassan i affären och hade lite bråttom. Inte hittade jag det gamla och kanske var det väl helt enkelt dags att skaffa nytt. Tre små enkla bidde det. När jag gick förbi ett frukt- och grönt stånd köpte jag ett par bananer också, och en härligt mogen persika! Smarr!

Nu ska jag skriva in lite elevuppgifter, förbereda morgondagen, skissa lite på en pedagogisk kartläggning av en elev och vara allmänt effektiv den dryga timme som återstår innan det är dags att packa ihop för idag, gå bort till gymmet och slita ont en dryg timme och sedan åka hem till Johanna och äta lasagne och en härlig sallad! Men först: KAFFE!

Måste boka tvättid också. Nu har jag snart inget rent att ta på mig...

... i vilken vår hjältinna sovit länge

Haha... Jag gick och la mig vid åtta igår. Låg och läste en liten stund. Sedan släckte jag och låg och funderade ett litet tag medan Miles Davis spelade för mig (Kind of Blue) och en enda liten ljuslykta i fönstret spred ett mjukt sken. Jag lär ha somnat före nio. Och sov tills väckaren gick igång kvart över fem. Det är en bra start på veckan.

Och ikväll kommer Johanna! Som jag har saknat och längtat!

Nu ska jag dricka kaffe och kolla lite nyheter. Ha en fin måndagsmorgon, me lovely ones.

...i vilken vår hjältinna är beslutsam

Det är fredag idag. Jag är inte på alltför överdådigt humör, men det är ändå så att om några timmar har jag tagit mig igenom ännu en arbetsvecka och det är en bra sak. Så det ska bli en Fin Fredag. Det har jag bestämt mig för.

Klädde mig med viss omsorg i morse; svart manchesterkjol, svarta strumpor och svarta lågskor. Lila tröja. Silverörhängen. Good hair day. På tunnelbanan lyssnade jag i tur och ordning på Neil Youngs Like a Hurricane (som drar upp fina minnen och det behöver jag), Amy Winehouses Rehab, You Know I'm No Good och Me & Mr Jones och sedan en räcka Bob Marleyklassiker med Redemption Song som final, just när jag var framme och traskade till skolan, låste upp, larmade av (inga tårar idag - det känns som en framgång) och satte på en liten kanna kaffe.

Nu dricker jag kaffe, frukosterar på några skorpor med björnbärsmarmelad, lyssnar på P1-morgon (om Sparks musikal om och kring Ingmar Bergman...) och uppskattar att jag får en liten stund för mig själv innan arbetsdagen drar igång.

Ha en Fin Fredag, me hearties. Det ska jag ha. Det har jag bestämt.

... i vilken vår hjältinna är vid liv

Det gick fint igår kväll, även om jag var rätt hängig. Mysigt och roligt att träffa både di små och di stora. Wiggo frågade mig först om jag visste att de skulle sova här (på tåget hade han också förhört sig om huruvida jag visste att de skulle komma och hälsa på) och sedan ville han sova på balkongen. Därav blev dock intet. Sova på en röd luftmadrass visade sig vara rätt spännande det också. Tänk när man var sådär liten (6 år) och allt var ett enda stort äventyr, va'!

När barnen och deras farmor somnat satt vi en stund i köket, Malin, Per och jag, och drack lite cider, smarrade snacks och bara slöpratade. Avkopplat, opretentiöst och trevligt. Eftersom de ändå är småbarnsföräldrar var vi alla i säng före midnatt. Jag låg och läste en liten stund och slocknade sedan gott.

Det var faktiskt alldeles tyst här, tills klockan var nästan nio i morse. Det märks att barnen blivit lite större, minsann! Efter gemensam frukost och lite moffande drog gästerna in mot stan för besök på Skansenakvariet (Wiggo hoppades lite i smyg att det kanske skulle bli som i Harry Potter, när han var och kollade på ormar med sin kusin, och glaset plötsligt trollades bort. Vi får väl se hur det blir med den saken...), Wasamuséet och andra trevligheter. Själv tror jag att jag blir hemma hela dagen. Jag gick en promenad för en stund sedan och blev skakig i benen och helt svettig. Riktigt okej mår jag nog inte, ändå...

Jag har just lagat kaffe och det är alldeles lagom ljummet ute, utan att vara stekhett, för att sitta på balkongen och läsa och vila lite. Ja, så får det bli idag. I morgon ska jag in till stan och se Ecce Homo, bland annat. Det ser jag fram emot!

... i vilken vår hjältinna har ett nytt tidsfördriv

Jag är sällan allra först med nya grejer. Å andra sidan är jag sällan sist, heller. Oavsett detta så har jag nu fått Spotify.Det ska bli roligt att leka med!










Fast inte nu. Nu ska jag njuta lite storstadsliv, en stund. Göra sådana saker som jag verkligen toksaknade i Emmajävlaboda; strosa, välja något trevligt fik (Emmaboda har ett trevligt fik, men det skapar ju inga direkta valmöjligheter, särskilt inte som det är söndagsstängt), fika, läsa, smygkolla folk och kanske plåta lite.

Stay tuned, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna druckit skitöl

Igår kväll hamnade vi, efter en sejour på Big Ben, på The Bishop's Arms på Folkungagatan. Lena ville vi skulle dra dit och det var faktiskt en bra idé. Livemusiken på Big Ben höll inte riktigt vad den lovade. På Bishop's Arms, däremot, kunde man prata på vanlig samtalsvolym och dessutom hade de en del spännande ölsorter. Jag är ju ingen ölkille direkt, men Johan och jag delade i alla fall på en Mikkeller Beer Geek Brunch. Det var bra att vi delade. Dels var den dyr (jag tror en flaska kostade 125 spänn) och dels så extremt motsträvig att jag ändå inte pallade att dricka upp min halva...




















Men det var en spännande öl! Inte oäven - bara svårdrucken. Mycket mörk - faktiskt svart! - och med en distinkt smak av kaffe - vilket ju naturligtvis appellerade till mina koffeinskadade smaklökar. På baksidesetiketten kunde man dessutom utläsa att smaksättningen kom från kaffebönor. Nå... inte så överraskande, kanske, men när man läste vidare fick man veta att dessa kaffebönor passerat genom sibetkatters (a k a "indonesisk palmmård") tarmsystem, då dessa mårddjur älskar kaffebönor. Fruktköttet tas upp i djurets tarmsystem, medan den mer svårsmälta bönan passerar - färdigskalad! - och knöpas ut! Någon lat, men uppfinningsrik (två egenskaper som ofta går hand i hand) kaffeplockare kom väl på att man kunde plocka sibetkattens bajskorvar och därmed slippa det tidsödande kaffeböneskalandet? Hursomhaver smaksätts alltså denna öl med kaffebönor som kottats ut av en indonesisk mård. Bara det gör ju att man måste testa! Tänk om det t o m var lite knöpspår i ölen?














(Nej. Det är inte rischokladbräck...)
För övrigt kan man också köpa dessa risajklade kaffebönor och laga sig kaffe på. Det lär ska vara en avvärldens dyraste kaffesorter. Kopi Luwak heter det och enligt legenden lär det ibland finnas att köpa i någon välsorterad Kahl's-butik.

... i vilken vår hjältinna tänker på Gud

Det sägs att han vilade på den sjunde dagen. Pft. Inget för mig. Sjunde semesterdagen och visst var förmiddagen lugn, men sedan drog jag på träningskläderna och tog mig en rejäl powerwalk. Haha! Det känns att det är lite andra muskelgrupper som får jobba och att det var ett tag sedan de gjorde det... Men jag kan också konstatera att 7,59 km/h är en heeelt okej snittfart att hålla. *nöjd*

Nu ska jag duscha och fika och sedan ska jag sitta på balkongen, slölyssna på någon bra sommarpratare ur arkivet och läsa vidare om Eric Claptons öden och äventyr.

Stay tuned, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna har det soft

Vi sov alltså länge idag också, om än inte lika länge som igår. Efter den långa och mysiga läs- och småpratsfrukosten på balkongen gjorde vi oss klara för att åka in till stan. Den löst hållna planen var ju att strosa lite i Gamla Stan men vi tyckte tiden blev lite knapp - ikkje noen stress! - så istället fick det bli ett litet mysigt, skuggigt fik vid en av ingångarna till Klara kyrka.

När Netti dragit mot Dalarna åkte jag hem och intog läs- och viloläge på balkongen. Jag umgicks med en idé om att springa en runda ikväll, men bestämde mig sedan för att hålla mig till ursprungsbeslutet att inte träna förrän i morgon; allt för att försäkra mig om att inte sträckningen/ muskelbristningen i vaden ska gå upp igen. Men imorgon efter jobbet... då!

Just som jag skulle ta mig en svalkande dusch ringde det på dörren. Det var sköna väninnan från i torsdags som kikade förbi med lite läsning åt mig; vi pratade mycket om NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) och hon både gav mig en schysst att-läsa-lista och idag då lite annan informativ läsning också. Spännande!

I morse läste jag i DN, på vetenskapssidorna, att forskare har tre huvudteser kring hur musiken kan ha utvecklats; sex, gruppkänsla och slump. Ha! Jag vet vilken av det tre det är. Lyssnar man bara liet på bra musik så fattar man. Det inte bara har utvecklats ur sex - det är sex. Sådeså. ;-)

(Som av en händelse låter jag Robert Plant illustrera detta inlägg... ;-))

... i vilken vår hjältinna dricker kaffe

Att vara först på jobbet, fixa kaffe och mjukstarta arbetsdagen är guldigt. Det är därför jag nästan alltid är först på plats. Jag dricker kaffe (som nu), läser mejl, lyssnar på P1 och - occasionally - bloggar. Tar in dagen, liksom.

Just nu tänker jag på boken jag läste ut på väg hit; Sara Kadefors Fågelbovägen 32. Först - och ganska länge - var jag så förbannad på bokens Karin och hennes jävla präktighet, oförmåga att riktigt ta in andra människor och samtidigt behovet av att, in absurdum, ta hand om andra trots att det går ut över hennes egna barn, som ju också behöver henne. Men... sedan började hon visa andra sidor, fasaden började krackelera och berättelsen började väcka tankar om klasskillnader, om varför man vill hjälpa, hur man hjälper de som inte vill bli hjälpta... och om man ändå gör det... varför gör man det... för vems skull? All in all växte boken och blev alltmer intressant och komplex och har ni inget att läsa framöver kan jag rekommendera denna!

Trist väder idag. Grått och kallt. Jag vaknade ett par gånger inatt och hörde hur regnet smattrade mot fönstren och mot balkongräcket. Då var det skönt att vira in sig ännu hårdare i duntäcket och sakta somna om. Väskan med simgrejer stod packad i hallen, men jag unnade mig att sova en liten extra stund och tar en joggingvända i eftermiddag, istället. Jag jobbar ju bara halv dag, så det hinns gott med. Sedan får jag se vad som ska hittas på.

Stay tuned, me lovely ones...

... i vilken vår hjältinna fått lite sovmorgon

Idag är det friluftsdag på skolan. Jag ska inleda min dag med att ta med ett gäng ungar på en långpromenad. I rask takt, även om det inte är något träningstempo för mig. Men vi börjar inte förrän nio, så jag har fått lite extra respit och det känns bra. Jag var trött igår kväll efter jobb, 45 minuters jävelcykling och betalande av månadens räkningar men hade ändå svårt att somna och just när jag lyckats med det ringde en förälder och hade lite bekymmer inför friluftsdagen (egentligen hade ju hennes barn bekymmer, men mamman var språkrör) och vi löste det på ett vettigt vis, men sedan var det hart när omöjligt att somna om.

Friluftsdagar är fina grejer; jag får röra på mig på betald arbetstid, jag får vara ute, jag får ha sköna träningskläder på mig och - inte minst, verkligen! - det brukar bli många roliga samtal och nya kontaktytor som öppnas visavi eleverna. Så det här blir en fin dag, tänker jag, medan jag dricker mitt nybryggda Hazienda och småkollar lite på morgonteve i SVT1.

Stay tuned, me lovely ones

... i vilken vår hjältinna vaknar ganska tidigt

En stund före nio vaknar jag till liv. Njuter av lyxen att få ligga kvar en stund i sängvärmen och inte alls studsa upp med en gång och dra igång dagen. Alltför ofta är det annars det jag gör - även om det på helgerna kanske bara handlar om att sätta på kaffet.

Jag ligger och funderar på om jag ska ta min mil uppe i skogen idag. Jag har inte ork att springa hela milen (det har varit en ospringig höst) men jag kan varva powerwalkande med joggingsträckor. Sedan kan jag komma hem, svettig och trött och känna mig nöjd med min förmiddag. Men än är det lite väl gråmörkt ute. Gatlyktorna släcktes just.

Medan jag halvligger här i sängen kommer en låt till mig, i huvudet. Whispering Pines. Inte bara en låt... en fantastisk röst... sorgsen och plågad... ett legendariskt band... för att inte säga Bandet... The Band...

Ljuvligt. Och eftersom det är lördag och man ska unna sig (och andra) lite godsaker får ni en till smaklig godbit, Tears of rage:

Ha en skön lördag, me lovely ones. Jag ska ta den där milen. Alldeles strax. Ska bara ge mig själv lite kaffe först, och en chans för kroppen att hänga med i svängarna. I'll be back...

... i vilken vår hjältinna mallar sig

Nana nana naaaaanaaaaa... HOHO!

Jag måste bara skryta lite! Jag var uppe tidigt idag igen, och jävelcyklade en halvtimme! Att cykla en halvtimme är i sig självt inget att skriva hem om, kanske, men att jag gör det före sex på morgonen - det, mina vänner, det är en märkvärdig sak. Det bygger givetvis på att jag kommer i säng tidigt på kvällen men just nu faller det sig väldigt naturligt att göra. Kvällarna är tomma och tråkiga i alla fall, ju.

Nytränad, nyduschad med kaffe och fibermacka med ost i magen är jag nu taggad att möta veckans näst sista arbetsdag. Den blir lite förlängd, eftersom jag ska delta i en samtalscirkel för engelsklärare. Jag har vissa förhoppningar att den ska bli bra, men lär väl återkomma om det ikväll - eller en annan dag.

Dagen idag ska i alla fall bli bra - det har jag bestämt och desutom har den ju redan börjat fint!

Vi hörs, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna tänker på hur allt liksom löser sig

Efter ett kort sammanbrott i går förmiddag drog jag i de trådar jag kunde dra i och ibland är det verkligen helt otroligt hur saker och ting liksom löser sig - och ibland till något som rentav skulle kunna vara till det bättre.

Innan eftermiddagen gått över i kväll hade jag plötsligt löfte om en annan tvåa. Större. Och ännu bättre läge (om än inte lika vacker utsikt). Dyrare, ja. Men bara detta att den ligger på samma tunnelbanelinje som min arbetsplats så att jag slipper omstigningar är värt en hel del. Restiden till jobbet blev 4 minuter längre. Det kan jag leva med.

Catharina kom över och jag hade lagat en variant på Flygande Jacob. Jag är inte överförtjust i jordnötter i mat så jag slängde i en näve pinjefrön istället. Och så smaksatte jag med en överjävligt het currypasta (gul). Basmatiris, broccoli och ett gott vin till det. Ljuvlig saltlakritsglass lite senare. Och mera vin. Och massor av prat om allt från kollegialt skvaller och didaktiska fundringar till religionsfilosofi och relationer.

När Catharina åkte hem kopplade jag upp skype och blev hängande där tills klockan var nästan fem. Då kändes det som den bästa av idéer - och det gör det fortfarande - men jag kommer att få betala för detta på jobbet imorgon och troligen på tisdag också. Oh well... Den dagen, den sorgen. Bruno K Öijer kan analyseras i evighet. Nästan, i alla fall. Och svensk progg är det hög nostalgifaktor på. Liksom gamla vänner...

Nu ska jag dricka ännu en mugg Hazienda och se The Chronicles of Narnia: Prince Caspian.














Råkylig dimma utanför fönstren, men tända ljus och en skön filt inne. Vi hörs, me lovely ones.

... i vilken vår hjältinna är lite tankspridd

Eftermiddagens föreläsning för kommunens engelsklärare var intressant. Emil Tyberg från Växjö Universitet pratade med oss om kursplaner och innehåll och jag antecknade en hel del bra tankar som jag vill fundera och spinna vidare på. Dessvärre gick jag ifrån mitt anteckningsblock på jobbet. Jag kom på det strax efter att jag upptäckt att jag också gått ifrån kassen med skorpor och messmör och frukt som jag köpte på lunchen, när jag ändå var tvungen att gå ett ärende. *suck* Jag som är så sugen på te och skorpor. Men... nå... det får väl blir mitt fredagsmys, då. Skulle haft en kollega/vän på middag men en rejäl förkylning satte stopp för våra planer.

Jag hade också tänkt skriva ett brev till Fanny (systerdottern) men kan inte komma på var jag lagt brevet jag fick under jullovet.

Med tanke på min kaffekonsumtion kan det knappast vara demensen som slagit till utan det troligare är att jag bara är lite allmänt splittrad. Eller kanske trött. Jag kokar mig lite te och ser om jag piggnar till.

... i vilken vår hjältinna är hälsosam

Kaffe!
Denna gudadryck utan vilken jag näppeligen skulle komma igång på mornarna. Eller kunna börja jobba vid åttatiden. För att inte tala om hålla ångan uppe under långa, tuffa arbetsdagar. Kaffe som är ett socialt smörjmedel av nästan samma dignitet som alkohol. Dessutom har nylig forskning visat att kaffedrickande har positiva effekter när det gäller att hålla demenssjukdomar borta. Dricker man några muggar om dagen minskar risken att drabbas av t ex Alzheimers med ca 65%. Härliga halmstrån att hålla i för en koffeinaddict! ;-)

Det har varit stjärnklart och månljust inatt. Vid ett par tillfällen har jag vaknat till och då har månen lyst mig rakt i ögonen. Hade jag inte varit tvungen att gå upp i ottan hade jag nog försökt hålla mig vaken lite och liksom bara njuta av det hela, men istället fick jag vända mig och dra täcket över huvudet och somna om. Varför kan inte sådana mysgrejer hända på helgerna?

Hoppsan! Kaffemuggen tom! Måste fylla på! Ha en skön dag, me lovely ones. Stay tuned...

... i vilken vår hjältinna mornar sig

Det är otroligt hur mörkt det kan bli därutanför. Från gårdagsmorgonens -16 och snö har det nu svängt till +3 och all snö borta. Det våta suger liksom upp allt ljus och mörkret blir kompakt.

Men det är Fin Fredag och jag myser i min soffa med kaffe och tända ljus. Förutom jobbet och vad som ska ske där (rivstart för två av mina engelskagrupper och filmen Hair för en nia i Sveng) har jag inga direkta planer. Jag tänkte jobba över (fast helt ideellt) och vara med på min mentorsklass bildlektion. Jag har ingen undervisning alls med dem, det här läsåret, och vill gärna ta alla tillfällen i akt att vara med dem. Eftersom bildläraren Bosse är den andre mentorn blir det som 70 minuters kreativ mentorstid! Det är vi inte bortskämda med, precis.

Efter jobbet blir det nog till att dona och greja härhemma. Rensa ur ett par garderober, dricka lite vin och kanske se någon film. Jag när också vissa förhoppningar om ett skypesamtal. Vi får väl se vad som kan råddas.

Det lär nog bli en del bloggande också - jag har en del jag funderar på.

Ha en Fin Fredag, me lovely ones! Vi hörs!

... i vilken vår hjältinna tar det kallt

Det har fallit ytterligare någon centimeter snö inatt. Jag tänker att det kanske blivit lite mildare då och kikar på termometern utanför köksfönstret.
Den visar... - 16. Huvva. Jag kanske skulle dra fram dunjackan, rentav? Och lovikkavantar!

Men jag vet hur det blir. Lagom tills jag ska gå hem från jobbet i eftermiddag, och ta vägen nerom affären, har det blivit blidväder och jag får gå där och svettas i mina äckelvarma kläder. Hmm... Kanske ska vara kylig och ta vanliga jackan, ändå. Den är rätt varm den också.

Än så länge hinner jag fundera på detta där jag sitter med fötterna på bordet, en mugg med rykande varmt kaffe inom bekvämt räckhåll och morgonteven som surrar. Jag vill att min morgon ska vara snudd på oändlig, men snart måste jag dra på mig jeansen och ge mig ut i den bistra verkligheten. Möter en ny sjundeklass idag (religion) och hoppas vi ska trivas lika gott ihop som jag och 7B gjorde under hösten. Sedan blir det sveng- och engelskagrupper (åttor) och eftermiddagen viker jag till förberedelser inför nästa vecka samt en förhandlingsomgång till med tjifen. Och en fika med kollegorna.

Ha en mjuk och fin torsdag, me lovely ones.