... i vilken vår hjältinna gäspar

I dag var det trögt att gå upp, trots att jag kom i säng tidigt igår. Men jag antar att en natt med lite sömn och en intensiv arbetsdag som avrundades på gymmet gör sitt till.

Gymmet, ja. Jag inser hur mycket jag faktiskt har saknat det under sommaren. Det gick tungt igår, what with all trötthet i kroppen, men desto härligare känsla av att verkligen ha genomfört ett riktigt gött pass, på både CT och med styrketräning! Att få ställa sig i duschen efteråt och känna den sköna doften av den mjuka duschcrèmen med sheasmör i, känns som högsta vinsten!

Som grädde på moset mötte Johanna mig i dörren hemma. Den rara fina hade tappat upp ett skumbad, tänt ljus, hällt upp ett glas vin och satt på Miles Davis! Ljuvligt lyxigt! Och efter vår lasagnemiddag kollade vi lite på en av presenterna hon tagit med till mig; DVD:n med Kullamannen! Wohoo!

Nu ska jag stjälpa i mig en mugg kaffe och springa till bussen!

Ha en Otrolig Onsdag, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna hade fel

Det blev inte alls en sån dag. Åtminstone inte så här långt. Tvärtom har jag varit alert som sören. Morgonmötet gick bra och sedan har jag hunnit jobba väldigt mycket och bra med de av eleverna som varit här. Man får arbeta med lock och lämpor. En kille jobbar helt fantastiskt bra - så länge han får nackmassage. En tjej började sträckläsa en ungdomsroman på engelska och en annan blev uppriktigt glad när jag visade hur man kan lära sig massor av nya ord flinkt och enkelt mha ordkort. Framsteg har skett, bra samtal har hållits och en viss planering för framtiden har gjorts. Jag tror mina elever är lika glada som jag! Minst!

På lunchen sprang jag inom en smyckebutik för att köpa nya piercingsmycken till näsan, eftersom jag lyckades rycka ur det sista igår, när jag stod i kassan i affären och hade lite bråttom. Inte hittade jag det gamla och kanske var det väl helt enkelt dags att skaffa nytt. Tre små enkla bidde det. När jag gick förbi ett frukt- och grönt stånd köpte jag ett par bananer också, och en härligt mogen persika! Smarr!

Nu ska jag skriva in lite elevuppgifter, förbereda morgondagen, skissa lite på en pedagogisk kartläggning av en elev och vara allmänt effektiv den dryga timme som återstår innan det är dags att packa ihop för idag, gå bort till gymmet och slita ont en dryg timme och sedan åka hem till Johanna och äta lasagne och en härlig sallad! Men först: KAFFE!

Måste boka tvättid också. Nu har jag snart inget rent att ta på mig...

... i vilken vår hjältinna tagit sig en promenad

Något ville jag ändå göra av den här dagen. Det känns bara ännu mer ångestladdat att sitta inne och glo ut, inte minst när solen skiner och det är varmt och fint. Så jag drog på mig jeans (inte träningsbyxor eftersom min plan var att traska in mot bebodda trakter och kanske rentav ta mig en kaffe på någon uteservering, om andan skulle falla på), mina svarta Reebok och tunn tisha. Som en eftergift åt fåfängan tog jag även med den svarta sammetskavajen; dels för att den har fickor så jag slapp ha med en väska och dels för att den ser avslappnat proper ut om man hamnar på något söderchict ställe. Bortsett från det där med att ha saker i fickorna var det ingen bra idé. Jag hade den på en kvart - resten av tiden fick jag bära den i handen.

Jag gick på cykelbron över Tyresövägen, och sneddade ut mot Nynäsvägen där jag följde gång- och cykelvägen längs Skogskyrkogården och sedan genom Enskede, förbi Gullmars, över Skanstullsbron, ner i norra Hammarbyhamnen där jag gick längs kajen och njöt av värmen och tittade på båtarna som några konverterat till bostäder och sedan ner runt Danviksberget, Krukmakargränd (eller heter den Kvastmakargränd, förresten?) upp över Åsöberget, nerför Åsögatan, genom ett par små kullerstensgränder (Lotsgatan och Skeppgränd) och sedan en sväng på Skånegatan och så småningom ner mot norra Hammarbyhamnen igen, under och upp på Skanstullsbron och så hemåt. Min Garmin Forerunner säger ca 19k. Det är ju rätt okej som söndagspromenad betraktat. Inte minst när tiden stannade på 2h55min. ;-)

Kameran var förstås med:



















(Kommentar överflödig)



















(Stugan på Globen)



















(Bostadsbåt med härlig grönska!)





























(Söderidyll I)





























(Söderidyll II)





























(Liten streetartgrunka)

Efter promenaden var det mer än skönt att ta en lång dusch och sedan joxa ihop en wok till middag. Vila trötta fötter och ben i soffan.

Nu blir det en stor mugg rooiboste, med en gnutta honung, och lite senare (men inte särskilt sent...) blir det mjuka sängen med fluffsiga duntäcket och en bra bok (jag har nu påbörjat Roslund & Hellströms Edward Finnigans upprättelse) en stund, innan jag däckar.

Ha en skön avslutning på helgen och på söndagen, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna är tillbaka på spåret

Igår kväll la jag fram träningskläderna och packade ner mina jobbkläder i ryggsäcken. Såg den lite rara, norska teveserien Himmelblå (WOW - jag har sett två avsnitt i följd, av en serie...) och gick sedan och la mig tidigt. Läste lite i En kortfattad historik... som nu börjar lida mot sitt slut och sedan släckte jag och somnade snabbt och gott.

Väckaren gick igång tio över fem och efter fem minuters snoozande klev jag upp, satte kaffe på bryggning och lunchägg på kokning, klädde mig, startade teven - för lite nyhetsuppdatering - och datorn och kom så sakta igång. Bredde mig goda ostmackor på grovt bröd. Vid sextiden cyklade jag mot jobbet och jag behöver väl inte tjata så mycket mer om hur underbart det är på morgonkvisten... Jag såg en stor hare, förresten. Intressant att se hur orädda de vilda djuren blir i stadsmiljö. Den glodde trött på mig och masade sig bara åt sidan lite och när jag var jättenära klev den bakom en buske och satte sig där, som för att bara vänta tills jag passerat så den kunde fortsätta med sitt i lugn och ro.

Känslan att sedan sätta sig vid datorn här på jobbet... nyduschad... fräscha kläder... P1-morgon på radion... fönstret öppet mot solen därute... doften och smaken av nybryggt kaffe och de goda mackorna... och ingen annan är här... inte än på kanske en halvtimme, en timme... Ljuvligt! Helt underbart! En stund för sig själv... lyssna på nyheterna... läsa eDN och diverse intressanta bloggar... blogga lite själv... Ahh! Livsnjut, ju!














Det blir nog en lugn dag idag också. Jag ska stå vid kopiatorn rätt mycket och så ska jag plocka ihop ett litet materialpaket till var och en av mina elever. Kanske leta rätt på lite material till vårt skaparrum, också. Och läsa vidare i ADHD Book - Living Right Now, som jag påbörjade igår.

Stay tuned, me lovely ones. There's more to come.

... i vilken vår hjältinna tänker på Gud

Det sägs att han vilade på den sjunde dagen. Pft. Inget för mig. Sjunde semesterdagen och visst var förmiddagen lugn, men sedan drog jag på träningskläderna och tog mig en rejäl powerwalk. Haha! Det känns att det är lite andra muskelgrupper som får jobba och att det var ett tag sedan de gjorde det... Men jag kan också konstatera att 7,59 km/h är en heeelt okej snittfart att hålla. *nöjd*

Nu ska jag duscha och fika och sedan ska jag sitta på balkongen, slölyssna på någon bra sommarpratare ur arkivet och läsa vidare om Eric Claptons öden och äventyr.

Stay tuned, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna fundrar

På mitt gym finns ett tjejgym. Dvs en avdelning som enbart är för tjejer. Man måste ha passerkort för att komma in och fönstren är frostade så att insyn utifrån är omöjlig. Ändå är det inte ovanligt att en del tjejer tränar beslöjade. Det ser väldigt varmt och bökigt ut. Och jag undrar naturligtvis varför de är beslöjade när män inte har tillträde till lokalen? Jag borde givetvis fråga och jag kommer att göra det, nyfiken som jag är. Men än så länge utbyter vi bara vänliga leenden och idag hjälpte jag ett par kvinnor med inställningar på maskinerna. Vi pratade lite om träningen och att det är ett fräscht och bra ställe att träna på. Prisvärt också. Men om slöjorna har vi inte pratat. Än...

Nu ska jag trilla i säng. Imorgon ska vi göra studiebesök i riksdagshuset, äta på ett trevligt café (våga vägra mackedonken!!!), gå på Stadsmuseet och se I huvudrollen: Stockholm samt - om vi får lust - åka upp i Katarinahissen. Inte alls omöjligt att det blir glass på Södermalmstorg, också! Imorgon ska det bli soligt och varmt! Underbart!

G'natt, me lovely ones!



























(Träna i min burka? Knappast...)

... i vilken vår hjältinna hettat till

Trött och frusen var jag när jag traskade de få minuterna från bussen och hem. Jag ville bara laga te och krypa ihop i soffan med kudde, filt och teve. Men jag drog ändå på mig träningskläderna direkt (innan jag liksom hann känna hur varmt och gosigt det var härinne) och gav mig ut på en halvmilarunda. Det kändes faktiskt helt rätt ända från början. Underlaget ute i skogen är så skönt nu; lite halvmjukt och ingen lera och gegga alls. Jag känner att om jag kunde springa enbart i skogen skulle jag kunna springa längre och tycka det vore ännu roligare. Att springa en bit på grusvägen och över en övningsgolfbana, som jag gjorde idag, är ganska tråkigt och enahanda även om det handlar om en relativt kort sträcka. Jag fick förresten publik en bit i skogen. Två rådjur gick omkring och gjorde vad det nu kan vara som rådjur gör. De blev inte alls rädda, heller, utan makade bara på sig lite från stigen när jag kom springandes...

Väl hemma var jag rejält hungrig och i en gryta hivade jag ner skivad morot, lite ingefära i skivor, salt, svartpeppar, en stor krossad vitlöksklyfta, två fina kycklingfiléer och några stora broccolibuketter tillsammans med lite vatten. Det fick puttra på medan jag tog en välgörande och upplivande dusch. Sedan mumsade jag i mig den snabba kycklingsoppan medan jag tittade på teve, där Jonas Gardell besökte sin barndoms Enebyberg. Ingefäran och vitlöken gav härlig hetta åt den enkla anrättningen och nu är jag varm och skönt pigg istället för trött och frusen.

Skönt, me lovely ones! Skönt!

... i vilken vår hjältinna varit modig

Jag har varit hos tandläkaren idag. Det var nödvändigt, men inte desto mindre modigt. Dock var det en helt superrar tandläkare. Lätt på handen och mycket vänlig. Priset är dock inte vänligt, men det är åtminstone en bra bit lägre kostnad än hos Folktandvården vilket känns som en liten lindring. Jag ska tillbaka nästa måndag och laga mer och få en avgjutning för kronan. Det går alltså inte att göra något annat än att sätta i en pelare och en krona... *suck*





















Studiedag på jobbet idag så på lunchen struntade jag i att gå och äta skolmat och tog istället en halvmils snabb promenad i solskenet. Det finns fina strövområden och skogsstigar nära jobbet vilket jag givetvis vill utnyttja! Efter tandläkarbesöket åkte jag hem och åt lite lätt, bytte om till tränigskläder och sedan gick jag ner i källaren och hämtade upp min cykel. Den såg lite ledsen ut och var tråkig att cykla på. Växlarna liksom slirade. Så jag cyklade ner till den lokala cykelverkstan och till det facila priset av 300 kronor får jag en "vårservice" på den, med översyn och justering av växlarna, smörjning av kedja och lite annat pyssel. Det blir fint att ge sig ut och bese Stockholm från cykelsadeln! Jag har införskaffat en cykelkarta och har för avsikt att så småningom hitta en bra cykelväg till jobbet så jag kan få lite skön extramotion!















När jag lämnat cykeln tog jag en halvmilarunda. Jag springer inte så särskilt fort, men jag springer hela vägen och ska nu börja bygga på rundan så att jag snart springer en mil igen. Målsättningen är att springa Midnattsloppet i slutet av sommaren, som en extrapepp!

Ett långt varmt bad och sedan ett samtal med Johanna får avrunda min dag. Nu ska jag strax krypa i säng med en bra bok. De sköna bilderna är från lördagens utflykt! Visst är det fint, me hearties?

... i vilken vår hjältinna kickstartat

Telefonen pep klockan fem. 05.00, alltså. Efter en liten tvekan klev jag upp och gjorde mig klar och tjugofem minuter senare traskade jag till andra busshållplatsen för buss till Gullmarsplan och sedan t-bana till jobbet. Eller rättare sagt: simhallen. I väskan hade jag simgrejer och en fruktsallad med vaniljyoghurt, som jag gjorde i ordning igår kväll. Hängde på låset när simhallen öppnade 06.30 och sedan simmade jag 1000 meter. Hur skönt som helst att kliva ner i det varma vattnet och glida iväg! För att inte tala om hur skönt det var att komma till jobbet strax efter halvåtta (vilket jag iofs brukar göra) och sätta på P1, starta datorn, laga en kanna kaffe och sedan läsa mejl medan jag mumsade i mig min sallad.

Nu har kollegorna droppat in och arbetsdagen rullar igång. Ha det gott idag, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna experimenterar

Jo. Jag är uppe nu, alltså. Klockan är tjugo över fem och om fem minuter går jag till bussen. Tanken är att hänga på låset när simhallen, vid jobbet, öppnar halvsju. Experimentet består i hur jag kommer att känna mig resten av dagen om jag öppnar med att simma t ex tusen meter. Kommer jag att somna redan före lunch (inga elever inne idag - de har ju påsklov)?

Stay tuned, me lovely ones.

... i vilken vår hjältinna är lite torsdagstrött

Det är skönt att det är fredag imorgon. Fredagar är lättsamma och Fina dagar som flyter undan snabbt och utan större motstånd. Torsdagar är tunga dagar, då hela veckan ligger på mina axlar. Idag har det varit intensivt med möten, ännu en ny elev och fullt upp på alla fronter. Kanske var det just därför som det kändes extra skönt med ett tufft pass på gymmet, med både en halvmilajogg på löpbandet och ett ordentligt styrkepass. Efter duschen gick jag till tunnelbanan, via kiosken för att köpa upp mig på en banan, och jag höll sånär på att somna på tåget. Men när jag kom hem tog jag ändå itu med listan jag gjorde i morse och nu har jag dammsugit, städat badrummet och bäddat fint tills mina barn kommer med mig hem från kusinträffen, natt till söndag. Vanligen kan de bädda själva, men jag vet hur ljuvligt det är att ramla i säng när man är verkligt toktrött. Matilda och Johanna har dessutom gjort högskoleprovet när de kommer hit, så de behöver nog lite extra ompyssel. Betalat räkningar har jag också gjort. Fortfarande samma lättnad när jag gjort det, som under min värsta pluggtid då varje månadsslut var en gastkramande historia.

Nu sitter jag vid bordet med tända ljus och en bukett ljuvliga, gulröda tulpaner och äter på ett äpple och funderar på om jag ska krypa i säng nu eller meddetsamma. Har dock lite småpyssel kvar innan jag kan göra det, så jag återvänder till mina sysslor innan jag avrundar dagen.

Sweet dreams, me lovely ones! Snart helg!

... i vilken vår hjältinna rört på sig

I eftermiddag har jag tagit en lång och eftertänksam promenad. En bloggpromenad. Jag har traskat omkring och hälsat på hos Anne-Marie, Anna, Jonas, Unni, Julius, Maria, Sara, Bosse, Martin, Johanna & Karin, Anders, Helena, Patric och alla de andra vars fundringar och undringar jag följt en längre eller kortare tid. På sista tiden har jag liksom inte suttit vid datorn särskilt mycket på kvällarna; jag har haft så mycket annat att göra eller så har jag varit fullt nöjd med att i sanslöst tidig timme glida ner i sängen, slökolla lite på teve och somna väldigt gott, med eller utan sällskap. Men idag tog jag mig verkligen tid att läsa och även om jag inte lämnat några avtryck ska ni veta att jag tassat runt hos er alla!

Det var visserligen himlablått och solljust när jag kom hem från jobbet och en massa jåglar, som Patric säkert kan nämna vid deras latinska namn, sjöng bland buskar och träd men vinden var isande kall och jag hade verkligen ingen lust att bege mig ut på träningsrunda. Efter att ha gått ett ärende till centrum för att posta fölsedagsprickasent till Jenny (25 på lördag!) och hämta ut Olle-biljetterna (Rival 30/4) och avskedspresenten från gamla jobbet (presentkort på IKEA på 1500!) drog jag på mig lämplig klädsel, baxade in jävelmotionsjävelcykeljäveln framför teven (som fortfarande befinner sig i sovrummet) och cyklade 22 km på 30 minuter. Det får räcka. Imorgon efter jobbet ska jag till gymmet. Då blir det crosstrainer, löpband och muskelförstörande maskiner!

Och nu... nu ska jag krypa i säng, kanske läsa lite... och... sova.

G'natt, me lovely ones. Sweet dreams...

... i vilken vår hjältinna måndagsbloggar

När jag vaknade i morse låg snön vit utanför. Vintern är alltså tillbaka. Himlen är jämngrå och det ser ut att kunna bli ännu mer snö. Bara att dra på tjocka skorna och varma jackan igen, alltså. Det snöade faktiskt redan igår kväll när vi tog en rask kvällspromenad i omgivningarna. Det är roligt att lära känna mina nya trakter och ju mer jag ser av dem, ju nöjdare blir jag med mitt "val" av stadsdel (vilket ju var betydligt mer slump än val, egentligen, men ett bra kvitto på vikten av att vara öppen för möjligheter).

Igår bakade jag. Det är också en viktig sak för mig, för att jag ska bo in mig i ett nytt hem. Jag satte tre olika degar; en till middagspizzan, en till tekakor och en till kanelbullar. Jag var lite trött och matt (ja, det blev sent i lördags igen - jag fattar inte hur klockan kan vara ungefär tio och sedan ta som ett stort skutt och plötsligt vara över fyra..?) och dessutom lite myssugen så degarna fick jäsa både länge och väl och i två omgångar. Dessutom började jag göra en mammadeg på min vildjäst! Jag hittade inget riktigt bra att utgå ifrån så efter lite läsande på nätet beslöt jag mig för att göra en egen experimentvariant som jag sedan matade lite framåt kvällningen. Idag såg den fin ut, men jag hann inte mata den så kanske gör P det, om han hinner och kommer ihåg. Jag blir sen ikväll, men planen är att kanske göra en chefdeg imorgon som sedan kan användas till lite bakning på onsdag, då jag ska på studiebesök med ett gäng elever efter lunch (till en folkhögskola) och därmed har vissa utsikter att kanske komma hem lite tidigare än vanligt. Spännande!

I lördags var jag pysslig värre! Jag monterade bokhyllorna och fick ordning på [nästan] alla mina böcker. I och med det, och att soffan är på plats, fick jag påbörjat nästa projekt också: att börja sätta upp tavlorna. Jag fick också ordning på modem/router/telefonsladdhärvan som legat som en snubbelfälla i dörren till vardagsrummet. Snyggt och prydligt är det nu! Teven står fortfarande kvar i sovrummet och nu har jag börjat klura på om jag kanske skulle ta och köpa mig en till, så jag kan kolla teve både i sovrum och vardagsrum. I slutet av veckan kommer min slutlön från Bjurbäcksskolan. Jag har dålig pejl på hur mycket det kan bli, men med lite tur kanske det finns utrymme för ett teveköp. *hoppas*

Den här veckan läser jag Conn Igguldens Stäppens krigare, som är första delen av fem i en romansvit om Djingis Khan. Har väl hunnit en sisådär 80-90 sidor och den verkar vara minst lika spännande och välskriven som serien om Caesar! Me like! Det blir fint att försjunka i en stund på väg hem, efter jobb och träning (idag kommer det nog att kännas nästan vettigt att jogga på löpband, med allt snöblask därutanför).

Nu är strax min lunchrast slut. Dags att få i mig en mugg kaffe och sedan inleda eftermiddagens övningar.

Ha en skön måndag, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna gör något nytt

Igår gjorde jag två saker jag aldrig gjort förut. Jag tror det är bra att göra sådant. Det ena var att springa på ett löpband och det andra var att dricka ett indiskt (!) vin.

Löpbandet var, precis som jag befarat, så urtrist att jag höll på att ramla av. Det enda som höll mig kvar på det var ren envishet och en vägran att springa kortare tid än 30 minuter. Det skummaste var dock när jag klev av och hela golvet liksom fortsatte att rulla under mig - åtminstone kändes det så. Jag fick stretcha en lång stund, så inte de andra tjejerna skulle tycka jag var en mes, eller att jag kanske var tankad...

Det indiska vinet hette Ivy och Peter och jag delade en flaska till middagen på Shanti (bakom Bofills båge - och inte t ex "Botulfs", som jag skrev imorse, här...). God indisk mat, trevlig personal och hyfsade priser. Bäst var dock sällskapet. Alltid lika roligt att träffa Peter och prata om det mesta som kan tänkas vara intressant. Ja, just det... vinet. Det var faktiskt gott. Lite kryddigt och mustigt och funkade alldeles utmärkt till min honungsmarinerade kyckling.

När jag gick från t-banan till Shanti hörde jag en koltrast. Det är skönsång det - inte minst för vinterfrusna själar.

En bra sak med mitt gym, förresten; de har tjejgym, Mycket bra grej!

Nu: dags att rusa. Stay tuned, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna har en plan

Idag blir en fin dag. Himlen ovanför min köksfönsterskog är blå-orange-rosa och termometern (som jag köpte på Clas Ohlsson häromdagen) visar på +1.8 grader. Läge för solglajjer?

Förra veckan blev inte så bra, gymträningswise. Jag önskar ibland att det räckte med att köpa ett gymkort, men tyvärr så måste jag dessutom använda det för att det ska göra någon nytta. Jag har ett litet alibi eftersom den utlovade timmen med instruktör bränt inne tillsvidare och jag hittar ju knappt omklädningsrummet på det där stället... Men idag har jag ändå tänkt ta tjuren vid hornen, mota feghets-Olle i grind och ta lat-Mats ur skolan och faktiskt traska bort till gymmet efter jobbet och köra ett pass. Jag får välan improvisera lite bland maskinerna och grunkorna, helt enkelt.

Jag läste en bok igårkväll, förresten. Blåbärsmaskinen av Nils Claesson (Slas son). När jag läste den hörde jag liksom Slas lite släpiga, eftertänksamma röst hela tiden men samtidigt sjönk Nils berättelse in. Berättelsen om att leva med en pappa som var alldeles märkvärdig och underfundig men också totalt ansvarslös och fast i ett missbruk. En charmig slarver som kunde blixtra till och vara genuint otrevlig och rentav... elak. Läs den gärna!
Själv tar jag med Hanteringen av odöda som tunnelbaneläsning. Det blir mumma det - och med förstärkning av Mercury Revs platta All Is Dream, i iPoden (som om förstärkning skulle behövas...).

Ha en magisk måndag, me lovely ones!

... i vilken vår hjältinna hittat den ultimata rundan

Vi var ute och scoutade i onsdags eftermiddag och idag var det så dags för mig att komma ihåg vilken väg vi tagit och sedan koppla på en runt-sjön-runda där vi istället valt en annan väg och tagit av mot mer bebyggda trakter. Underlaget var absolut vidrigt och adrenalinet formligen sprutade kring mig när jag svor över den tunga, slaskiga och bakhala snön. Bitvis powerwalkade jag och vissa bitar lyckades jag springa, men med andan i halsen eftersom underlaget var hur ojämnt och lurigt som helst.

Första delen av rundan mötte jag bara någon enstaka joggare och hundrastare, men sedan kom jag förbi någon slags tältläger och folk i blandade åldrar som kånkade på vattendunkar och grejer. Jag borde givetvis stannat och frågat vad de pysslade med, men det gjorde jag inte. Så jag får nöja mig med att gissa att det antingen bör ha varit ett gäng lajvare eller en rätt kul födelsedagsfest eller släktträff! Kanske något att notera inför någon kommande kusinträff! ;-)

Sedan halkade jag vidare och följde en mycket kuperad stig ganska nära sjökanten tills jag kom tillbaka till ena änden av sjön igen och sedan letade mig genom skogen tillbaka hemåt. Men så kom jag på den där fina udden jag promenerade på en söndag för ett par veckor sedan, så jag vek av och sprang bort dit och rundade den också innan jag slutligen drog hemåt. En snabb mätning på eniro (jag försökte på jogg.se, men kartan där var inte så detaljerad att jag kunde vara särskilt exakt) visade att rundan är 12.1 km. MUMMA! Om bara skorna torkar ska jag ge mig på den imorgon igen. Rundan är rätt kuperad, underlaget halvhårt till halvmjukt och naturen är vacker och varierad - GÖTT!

I morse, när jag drack mitt kaffe, stod teven på i sovrummet (den får stå där tills min soffa anländer, vilket troligen blir på fredag) och plötsligt hörde jag en bekant röst; OLLE! Jag skyndade mig in och där satt han... så bräcklig i en randig stickad tröja och svarade hyfsat utlämnande på Lasse Bengtssons frågor... lite lätt sminkad och verkade smått obekväm till mods. Sedan sjöng han och bandet MC7 och jag är glad att biljetterna till Rival den 30 april sitter på anslagstavlan här i mitt kök.

Här kan ni kolla in honom själva, om ni missade programmet!

Dagens stora projekt skulle bli att äntligen ta tag i det som jag fortfarande växelvis kallar gästrummet och arbetsrummet. Men det visar sig att nycklarna till både förråd och soprum befinner sig på annat håll och då snöt sig mina ambitiösa planer, helt och hållet. Hade jag kunnat bära ut pappers- och kartongskräp till soprummet och förflytta en del pinaler till källarförrdet hade det varit plättlätt att ställa klart resten. Som det är nu blir jag helt enkelt tvungen att lägga mig i min sköna LC4 och dricka en stor mugg te och börja läsa Hanteringen av odöda (John Ajvide Lindqvist), som jag somnade ifrån igår innan jag ens påbörjat den. Jag fyller vattenkokaren med vatten och sätter i Olles Sju i CD-växlaren tillsammans med Songs of Leonard Cohen och något med Neil Young, tror jag.

Ha en fortsatt skön lördagseftermiddag, me hearties!

... i vilken vår hjältinna håller helg

Jag avslutade arbetsdagen med ett föräldrasamtal som jag gruvat mig för, en smula, men som ändå slutade i god anda och samförstånd. Det kändes bra. Sedan gick jag hem via affären och Glasbanken (för en flaska gott Masí Campofiorin). Drog en borste genom håret och gick ner till Konditori Fenix för att träffa en ung vän och prata och fika. Skönt och avslappnat samtal i skön miljö.

Jag hann lagom med tåget in till stan och styrde stegen mot Intersport vars skoavdelning har gott renommé. Jag fick god hjälp och vi diskuterade pronering och sånna goa grejjer. Till slut gick jag därifrån med ett par Nike Max Moto, som har generös dämpning och är lämpade för min fotisättning och det faktum att jag ofta springer på hårt underlag. 1200 spänn kostade de, men så var de nedsatta till 790,- vilket ju kändes som en trevlig överraskning!

(Me beauties!)

Dessutom hann jag, i teknikbutiken, hitta exakt rätt hörpluggar till min iPod. Originallurarna bara trillar ur och det gör mina Koss expanderbara också. Men Sony's med bass boosters sitter som gjutna! Äntligen! Ljuvligt!

Efter stadsresan var det skönt att komma hem till stugvärmen - det är bara några få minusgrader, men den lite fuktiga luften gör att det känns betydligt kallare - och äta het, spenatbaserad grönsakssoppa med några kokta ägg till. Nu sitter jag, lätt rödkindad, i tevesoffan och funderar på vad jag ska göra med min kväll medan jag sippar på ett glas rött och kollar väderrapporten. Imorgon ska skorna invigas! JÄJ!

Tror jag inleder med På Spåret. Ha det gott, me lovely ones. Det har jag!

... i vilken vår hjältinna utökat sin vokabulär

"Assymetriskt hot". Sedärja. Det var ett nytt uttryck, minsann. Det handlar om läskiga och jäääättefarliga saker som inte faller inom de "vanliga" ramarna. Exempel: terrorism. Islamism. Akutaliserat (hoppsan... där tangentbordsslarvade jag... men... det blev ju ändå rätt, tycker jag... och så gjorde jag ett nytt ord också... hade ju tänkt "aktualiserat"... men "akutaliserat" känns minst lika användbart...) av situationen i Rosengård och en rapport som kraftigt ifrågasätts av forskare i bl a Lund. Läs här om ni är intresserade.

Jag brukar verkligen försöka tycka om mig själv. Emellanåt lyckas jag. Men vet ni... ibland... ja, då älskar jag mig själv. Just nu är ett sådant tillfälle. Efter att ha kommit hem sent efter samtalscirkeln och uthungrat ätit fullkornspasta och keso mini och pustat lite i soffan så drog jag på mig träningskläder och gav mig ut. Jag sprang (eller joggade - vad är egentligen skillnaden?) 5 km. Idag gick det på 30 minuter. Och jag stannade inte en enda gång - inte ens för att pusta eller bara dra efter andan. Andningen funkade perfa och benen bara jobbade på. Det märkliga är att knät som bråkat lite med mig i veckan inte kändes ett enda dugg medan jag sprang, men så snart jag kom hem och bara skulle gå ner till tvättis för att fixa mig en tvättid, så gjorde det ont igen. Skumt. Men jag tror att jag ska ha skor med ännu bättre dämpning, bara. Ska ordna det imorgon.

Nu ska jag bara njuta av kicken och att jag gav mig själv det här.
Och det är 30 dagar kvar.

... i vilken vår hjältinna fått lite sovmorgon

Idag är det friluftsdag på skolan. Jag ska inleda min dag med att ta med ett gäng ungar på en långpromenad. I rask takt, även om det inte är något träningstempo för mig. Men vi börjar inte förrän nio, så jag har fått lite extra respit och det känns bra. Jag var trött igår kväll efter jobb, 45 minuters jävelcykling och betalande av månadens räkningar men hade ändå svårt att somna och just när jag lyckats med det ringde en förälder och hade lite bekymmer inför friluftsdagen (egentligen hade ju hennes barn bekymmer, men mamman var språkrör) och vi löste det på ett vettigt vis, men sedan var det hart när omöjligt att somna om.

Friluftsdagar är fina grejer; jag får röra på mig på betald arbetstid, jag får vara ute, jag får ha sköna träningskläder på mig och - inte minst, verkligen! - det brukar bli många roliga samtal och nya kontaktytor som öppnas visavi eleverna. Så det här blir en fin dag, tänker jag, medan jag dricker mitt nybryggda Hazienda och småkollar lite på morgonteve i SVT1.

Stay tuned, me lovely ones

... i vilken vår hjältinna inte startar en ny blogg

Jag har sett att en del bloggare har en särskild träningsblogg och jag har också funderat i de banorna. Men så tänker jag att den här bloggen ju är en spegel av många aspekter på mitt liv (om än inte alla ifall nu någon trodde det...;-)) och att träningen och i-form-kommandet-och-hållandet ju är en vital del av det där livet. Och så bestämmer jag att låta det vara såhär. Alltså blir det fortsatt spridda skurar av trivialiteter, aktualiteter, jobbskvaller och svettstänk.

Jag hade en vag plan att kanske gå upp tidigt idag och cykla en halvtimme, men det ville inte min kropp vara med på. Och hur eller hur (som di säjer i Småland) så ska vi ju samarbeta, kroppen och jag, och då måste jag ju lyssna på den. Igår ville den ut och se så bra det blev! Nu ville den vila och vakna mjukt och fint. Så jag sitter här med havregrynsgröten som bomull i magen och kollar lite på morgonnyheterna och ser på mina tända ljus och msn:ar lite med Agneta och samlar ihop mig inför dagen. Jag fundilerar på att liksom hitta en form av rutiner för träningen... vilka dagar som ska vara vilodagar... vilka träningsformer jag ska ägna mig åt... och låter den här, liksom förra veckan, bli en hipp-som-happ-vecka så kanske jag kan göra någon form av utvärdering sedan. Samtidigt är det ju ingen idé att tokstrukturera eftersom jag antar att jag ändå måste hitta nya träningsrutiner (kanske träna på lunchen etc) när jag flyttat och börjat nytt jobb.

Per Sinding Larsen sitter mittemot mig i en ärtgrön kofta (ja, i teven, dårå) och hur peppigt och inne det än är finns det inte en chans i havet att jag kan tycka det är snyggt. Och nu ska försvaret bantas ner rejält och (fp) ylar. Jag säger: skrota hela skiten. Tillsammans med den ärtgröna koftan.